Barnet biter och slår, vad gör man?

Det är nästan alltid brist på ord, inte brist på uppfostran.

Ett barn mellan ett och tre år har känslor som är större än språket som ska bära dem. När något ska försvaras eller uttryckas och orden inte finns, kommer kroppen först. Det är också därför det oftast ger med sig av sig självt när talet kommer i kapp.

Långa förklaringar fungerar dåligt i den åldern. Hjärnan som ska ta emot resonemanget är just den del som är offline när barnet är upprört. Kort, samma ord varje gång, och sedan avled: nej, det gör ont, kom här.

Det som är värt att titta på är mönstret snarare än tillfället. Bits hon när hon är trött, när det är trångt, när något tas ifrån henne, eller i slutet av dagen. Nästan alla fall har ett läge, och det går ofta lättare att ändra läget än beteendet.

Ge uppmärksamheten till den som blev biten först. Det är både rätt mot det barnet och det tar bort en del av vinsten i att bitas.

Och skammen är värd att lägga ner. Personalen på förskolan har sett det tusen gånger och de drar inga slutsatser om er som föräldrar av det.